Efter helgens och dagens händelser i bla Tyskland, Island, USA och på de europeiska börserna kan jag inte annat än erkänna - det har börjat växa till sig en oro även hos mig.
Jag vidmakthåller dock fortfarande att oron är krisens värsta fiende - och att i takt med att krisen växer i omfång och rullar in över oss i allt häftigare vågor, så ökar vikten av att hålla denna oro i mesta möjliga schack. Till förmån för gemensam klokhet. På alla samhällsnivåer.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar