- att kamma hem politiska poäng på människors oro. Lika illa är det att sälja fler lösnummer eller håva in vinster i hedgefonder genom ryktesspridning om bankers soliditet.
Oaktat var man står och vem man representerar är detta ett läge då varje person med ansvarsställning bör ge företräde för den nyktra, balanserade och genomtänkta analysen - och ej hemfalla åt skrämmande, värsta scenarie-målningar eller beskrivningar av situationen med andra agendor än att faktiskt beskriva situationen.
Detta gäller såväl politiker i alla led, som media, företagsledare, finansinstutioner och oss vanliga dödliga. Alla har ett ansvar.
Barbro Hedvall skriver i signerat på dagens ledarsida (DN) om att blåsa på elden. Jag önskar blott att det faktiskt vore Mona Sahlin som istället integritetsfullt och statskvinne-mässigt hade yttrat:
"Ekonomi är arbete, pengar, maskiner och så vidare, men utan tillit och framtidstro fungerar det inte. Den krisbrasa som ständigt närs av svarta rubriker, osäkra gissningar och partitaktik kan komma att flamma upp och bränna långt värre än som behövts.
Sverige har upplevt många goda år, de är slut nu - för hur länge vet ingen. Men Sverige 2008 är väsentligt mycket sundare än Sverige 1992. Det är inte Anders Borgs förtjänst utan mångas - regeringars, företags, och många flitigt arbetande skattebetalares."
Som människor är vi programmerade att ryckas med i kristänkande - mycket snarare än det motsatta - det är universellt och känt. Desto viktigare blir det då att inte förringa - men ej heller förstora och förvärra. Att kalla en spade för just, en spade.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar