Om Gaza.

Läser i dagens tidningar (SvD och DN) den fortsatta och skrämmande rapporteringen från Gaza. Mellanösternfrågan har varit obrutet infekterad och aktuell i hela mitt liv, och nästan hela min mors liv...det är ett hisnande perspektiv på en mellanfoklig konflikt, vars upprinnelse (?) är andra världskrigets slut och handhavandet av det judiska folkets önskan till ett land att kalla sitt eget.

Men vad det framför allt är - ett oerhört dåligt betyg till Israel och företrädare för Palestina, numera med Hammas i spetsen. Och ett ännu mycket sämre betyg till oss i övriga omvärlden, för vår oförmåga att föregå med gott exempel och enas i en strategi för att lösa konflikten, en gång för alla.
Att denna fråga är oerhört komplex råder ju inga tivel om, och min kunskap om densamma är förvisso mycket begränsad. Men igår och idag dog/dör återigen hundratals "civila" föräldrar och barn som konsekvens av denna aldrig sinande ström av oförsonlighet från båda sidor - och det kan bara inte få fortgå även imorgon.
Jag kan inte för mitt liv förstå hur man/någon kan fortsätta tro på våldet som lösning på denna fråga - borde inte de gångna 60 åren här tala sitt tydliga språk. En annan väg måste till.
Jag tror att den vägen innebär två suveräna stater som respekterar varandras gränser. Och där konskevensen för ickerespekt blir onåd hos resten av världen.

Eld upphör.