Snön!

Jag älskar snö. Att skotta den, lukta på den, gå på den, åka kälke och pulka på den, göra lyktor av den, titta på den, njuta av den. Tjohooo....måtte den ligga kvar !

Om att gå vilse i snöfall! Och längtan...

I söndags körde jag yngste sonen till kalas på lekinrättning i Lännersta. Regnet smattrade mot rutan, men sonen sjöng muntert i baksätet. Själv hade jag laddat väskan med den senaste studentlitteraturen för att passa på att plugga lite under de kommande två timmarna. En vanlig söndag, med andra ord...

Då, högt över Kolström, börjar det snöa.

Först lite trevande, regnblandat...men sedan riktiga blaffor som både såg ut som och luktade riktig snö. (förvisso av den något våtare sorten) Helt ljuvligt ändå !

Inte blev det något läst under detta kalas. På med vantar och sonens lånade mössa, i med hörlurarna och ut på en härlig och vimsig promenad i villakvarteren i Lännersta - där jag verkligen lyckades bli fullkomligt desorienterad och fick gå en lååång extratur för att komma tillbaka till bil och barn. Som en snögumma återvände jag och hann dricka lite kaffe och samtala en kvart innan det var dags för hemresa igen.

Och precis lika abrupt som det börjat - lika hastigt var det över. Inte ett spår av snö när vi åkte hem.

Men nu vet jag - vi går verkligen mot vintern. Och jag längtar efter den! Ljuset, fraset under skorna, den rena doften, den höga klara luften. Personligen tycker jag att snön kan börja komma strax innan lucia, och sedan ligga kvar med stadiga 5 minusgrader (= torr och fin snö) till och med sportlovet. Jag är mer än nöjd med en halv meter snö, men helst inte mindre, hellre lite till...

...man måste ju få drömma....

Den vackra vinterbilden är tagen av min äldre, yngre bror (ja, det stämmer!) som bland många talanger också är en begåvad fotograf.

Nya distrubitionsvägar ?

Läser Johan Rheborgs kommentar till debatten kring upphovsrättskyddat materiel och IPRED-lagen, här.
Det är verkligen ingen lätt fråga. Jag instämmer helt och fullt i att det är stöld när man inte betalar för musik, film etc som hämtas via internet. Samtidigt är den tekniska realiteten idag sådan att förbud också känns orealistiskt, det finns nämligen ingen möjlighet att kontrollera efterlevnad på effektivt sätt, som jag ser det. Några producenter har funnit nya distrubitionskanaler och sätt att ta betalt för sina alster. Jag tänker exempelvis på film/video industrin (och även förlag) som framgångsrikt säljer sina produkter tillsammans med kvällstidningar. Kanske utvecklingen skall handla om att verka offensivt för nya, lättillgängliga kanaler till försäljning snarare än för svårtolkade regelverk med många inbygda problem ?

Upptaäckte precis att även S. Mårtensson bloggat i ämnet, här.

Lite snabbt om Grantomta.

Jag inser att nedanstående korta referat av den senaste händelseutvecklingen vid Grantomta och Vik är en smula intern. Men det får stå kvar så. Läs detta inlägg med vidhängande länkar för en mer heltäckande bild. (denna kommentar tillagd 18/11)

Det är nu avgjort att en idrottshall ska byggas på Grantomta, med en storlek om max 1.600 kvm.Det är fortfarande väldigt stort, men mindre än den ursprungliga hallen. Det går att minska ned den ytterligare, med bibehållen funktion enligt flera erfarna expertröster som hörts i sammanhanget. Detta arbete kommer givetvis att bevakas av alla oss som engagerat sig i frågan.

Placeringen av idrottshallen kommer att skjutas söderut på tomten, vilket enligt VKFAB, som av KS har fått uppdraget att projektera bygget, kommer att innebära att en del av pulkaberget som vetter mot Näverängen och de boende där kan sparas. (dvs samma berg som Greenska villan står på) Jag hoppas att allt görs för att så skall bli fallet. (Träden vid nuvarande byggarbetsplats skulle sparas så många som möjligt, men där finns inte en enda buske kvar längre.)

Beträffande trafiklösningen på Viks Skolväg så skall den enkelriktas med flöde norrut redan från branta backen närmast Shell, upp mot Silverängsvägen. Ingen bom eller liknande med andra ord vid Viks Skola. De 600 barn som skall passera vägen där flera gånger dagligen till och från skolskjuts, matsal och framtida jympahall kommer att ha trafikljus som reglerar passage. Det känns väl bara halvbra. I föräldragrupperna har vi startat en diskussion om att kanske ha skolpoliser på plats på morgonen. Trafiksituationen kommer att följas även i fortsättningen såklart.

Genomförandegruppen Grantomta Vik.

Ikväll är det genomförandegruppen. Det är en samling personer och intressenter kring byggnationen av förskola, skolmatsal och idrottshall på Grantomta/Vik i Hemmesta - dvs skolledning från Vik och Grantomta och dito föräldrarepresentanter, lokala vägföreningen, boende, politiska företrädare (iaf oftast) samt tjänstemän från berörda förvaltningar i kommunen.

Det har stormat friskt kring detta bygge, av flera anledningar. Läs mer här, här, här, här och här.

Jag själv engagerade mig kraftigt för ungefär ett år sedan och framåt, då jag genom min mans engagemang i en lokal idrottsförening fick tillgång till ritningarna för bygget på denna våra barns skolgård. Döm om min förvåning när allt som stått i tidigare programförklaringar från kommunens förvaltningar hade satts åt sidan för en helt annan lösning. En lösning som innebar en kraftigt förstorad (2.200 kvm stor och 10 meter hög) idrottshall i förgrunden, några meter från k-märkta Greenska Villan, idag småbarnsavdelning. En lösning som innebar skifte av byggnadernas lokalisering på tomten. En lösning utan hänsyn tagen till den nuvarande verksamheten på området eller vem som skulle driva den framtida förskolan. En lösning som saknade nya lekområden för de 200 barnen i nuvarande verksamheten, istället för dem som avsågs bebyggas. En lösning som dessutom är osannolikt opassande i detta område, givet utformning och materielval bla. En lösning som dessutom inte tar hand om kostnaderna - hur skall kostnadsfördelningen ske, och hur stor blir kostnaden? En lösning med mycket stora brister i samråd i slutskedet - eller som en (ensam) alliansföreträdare insiktsfullt formulerade saken från talarstolen i kommunfullmäktige: "processen lider av ett demokratiskt underskott".

För att inte tala om Grantomtaskolans Styrelse och skollednings förvåning - de hade inte heller i någon form fått ta del av dessa nya planer, trots ett kommunstyrelsebeslut långt innan om att alla berörda parter skulle deltaga fullt ut i hela planeringsarbetet. Turerna har varit oändligt många i denna surdeg - och helt onödiga!

Idag står vi då här, med det ena bygget i full gång. Gubben Greens grillplats, stora lekplanen, skogen, dammen, Klubb 3 mm för evigt borta. Och det andra bygget (idrottshallen) hängandes i luften - tagandes i anspråk ännu mer av gården....

Aldrig under hela resan har vi opponerat oss mot det faktum att man bygger på "vår" skolgård. Vår protest har handlat om hur, var, varför och för vem!

Vi har protesterat mot det faktum att kommunen inte prioriterar optimal funktion framför det faktum att de har bråttom, bråttom.

Vi har kraftigt invänt emot att kommunen medvetet åsodosatt sina egna beslut om att alla berörda ska deltaga i hela planeringsarbetet. Grantomta styrelse och skolledning blev uttalat utestängda från detsamma det sista och avgörande året, från årsskiftet 2006/2007.(Detta i sin tur ledde till en felvänd förskola (!) bland annat med oundvikliga fördyrningar när misstaget skulle rättas till)

Vi har efterlyst vem/vilka som bär ansvaret för att bygget sr ut som det gör idag - eftersom det inte går att uröna av några offentliga nämnd- eller ks-handlingar. Var har alla beslut fattats, och av vilka, varför ?

Vi finner det mycket märkligt att bygga just förskola, skolmatsal och gympahall för barn, bland barn, och inte få diskutera och väga in sk mjuka frågor innan beslutskedet - som tex miljö, utformning, barnperspektiv. Just det sistnämnda har varit ett helt frånvarande perspektiv under beslutsprocessen - annat än att få fram för kommunen angelägna förskoleplatser.

Vi har inte nöjt oss med att protestera. Under hela resan har vi medvetet varit konsekvent konstruktiva - vi har kommit med flera förslag på alternativa lösningar som vi själva, Grantomtas Styrelse, de boende mfl har tyckt varit oändligt mycket bättre än det som nu föreligger.

Vi har varit många. I stort sett samtliga föräldrar (mammor och pappor) samt boende och näringsidkare i närområdet skrev på en debattartikel som publicerades i NVP i våras. Många, många timmar har lagts ner av många, många personer på att deltaga i möten, läsa handlingar, skriva brev till våra politiker, sitta med på nämndmöten, KS och kommunfullmäktige mm. På det medborgarmöte som ordnades i Gustavsbergsteatern med anledning av den starka oppinionen var det fullsatt.(läs artiklarna länkade högst upp i inlägget)

I genomförandegruppen finns utrymme för många av dessa diskussioner, vilket är bra. Riktigt bra.

Idrottshallen har tack vare vårt engagemang i frågan krympt rejält, kanske till 1.100 kvm, dock max 1.600 kvm - utan att för den skull "drabba" föreningslivet, och i detta fallet gympa-föreningarna som helt enligt sina önskemål får sin tillbyggnad på Ösbyskolan istället. Idrottshallen på Grantomta får troligen (?) en något mindre stötande placering och utformning.(beslut fattas troligen på ks i slutet av november)

Men det är så dags med samarbete och insyn nu - när alla väsentliga och grundläggande beslut redan är tagna. Nu är det blott en fråga om att göra det bästa av situationen. Inte en fråga om att göra det bästa som går att göra.... det tåget gick för länge sedan.

Det är så trist och så totalt onödigt.

Om tid. Och Albert.

Min far brukar säga att tiden som sådan är det enda som är jämlikt - vi har nämligen 24 timmar per dygn, var och en av oss. Ojämlikheten kommer in när fördelningen av tiden skall göras. Och nog stämmer det.
Jag upplever dock en mycket konkret brist på tid just nu - vilket bla manifesterat sig i en sorgligt låg frekvens av både läsande och skrivande i bloggvärlden. Trots att det dagligen dyker upp mängder av uppslag till tankeexperiment och ordekvilibrier. Det är inte bra. Det skapar en känsla hos mig av att inte riktigt vara med i matchen. Jag ser fram emot en snar vändning...

Albert är här !!!!

Min yngste bror och hans hustru nedkom för ett par dagar sedan med det sötaste lilla skrynkliga sockergryn man kan tänka sig - och vips var kusinerna 10 till antalet. Albert ska han heta - ett av de i särklass finaste pojk- och mans-namnet jag vet...och ett namn med en väldigt särskild innebörd både för mig, liksom för gossens far, min bror. Fast olika särskilt dock !

Och apropå tid, den där tiden - det är en period i livet då tiden går i en annan takt. När man har en liten nyfödd som äter och sover i en helt egen rytm - och alla tider på dygnet. Världen krymper några månader till att kretsa kring det där lilla livet - och växer samtidigt för att just det där lilla livet representerar det högsta och största. Varje gång.

Välkommen lille Albert.

Vad har jag missat?

Läser Annikas blogg om könsneutrala äktenskap och inser att jag missat något. (?) (avseende KU-anmälan) Men till jag klarlagt detta kvarstår mitt tankeexperiment nedan.

Könsneutrala äktenskap.

Det är starka reaktionen på regeringens beslut att överlämna till riksdagen att besluta i frågan om könsneutrala äktenskap. Ett stort misslyckande för regeringen säger oppositionen. Vi är mycket besvikna på allianskollegorna säger (kd).

Jag finner reaktionerna förvånande. Från båda håll.

Jag exprimenterar här med ett annat möjligt sätt att förhålla sig till utvecklingen i denna fråga:

Om man på allvar inom (kd) trott att resterande tre partier helt skulle kasta om och gå på (kd):s linje, då har man inte varit särskilt lyhörd för sina allianskollegors ståndpunkter.

Kompromisser i denna fråga är knappast görliga. Man kan ju inte vara "lite" gift - det är faktiskt antingen eller.

Å andra sidan så viner inte allianspiskan (åtminstonne inte offentligt) och tvingar "avvikaren" till underkastelse för att ge sken av total enighet i regeringen. Det tycker jag talar för ett visst mått av respekt både för demokratiska processer, såväl som för samarbetspartnern (kd):s rätt till en avvikande åsikt i denna för dem grundläggande fråga. På detta vis ges (kd) utrymme att driva sin kardinalfråga till vägs ände, innan beslut fattas i rikets högsta beslutande organ.

Att som flera oppositionspolitiker och journalister gjort det senaste dygnet, kalla hanteringen ett stort misslyckande, tycker jag är kontraproduktivt för alla som på allvar är intresserade av transparens och dynamik i det demokratiska arbetet. Motsättningen är ingen hemlighet på något vis, den har varit tydligt uttalat sedan alliansens begynnelse.

Vad och hur skulle man gjort istället, anser kritikerna ? Tvingat (kd) ? Kompromissat och hittat på en halv-variant till (låtsas?) giftermål för homosexuella för att inte röra äktenskap-begreppet och då kanske fått (kd) med sig ? Det tycker jag hade varit otroligt olyckligt! Och respektlöst mot den grupp som längtar efter att få samma rättigheter som resten av befolkningen.

Eller fattat beslut ändå, utan (kd)?

Jag tycker att det finns något smart och bra i en fråga som rör upp så mycket känslor med en bred och tydlig majoritet i beslutet. Med övertydlighet.

Det ligger i sakens natur - oaktat hur "sampratade" man än är samarbetspartier emellan - att då och då stå inför frågor av sådan dignitet för en enskild part att en gemensam lösning ej kan uppnås. Där har man två val, som jag ser det. Antingen väljer man ett hårdkokt konfliktspår "no matter what"... med överkörning som konsekvens, på ett eller annat vis. Eller så går man vidare i den demokratiska processen och fattar majoritetsbeslut på bredare front.

Säkert har turerna varit många internt inom alliansen. Kanske inte helt rumsrena heller.

Jag anser dock att regeringen gjort rätt, givet situationen. På detta vis blir tydligheten i majoritetens vilja total, blocköverskridande och obestridlig. Och vi får slutligen en lagstiftning som tillåter könsneutrala äktenskap. Något som ej åstadkomms under den förra regeringen, trots starkt engagemang och patos i denna specifika fråga. Och detta sagt av en socialdemokrat. (jag)

President Barack Obama.

Stundens allvar. Uppdragets storlek. Historisk signifikans. Uppriktig förströstan. Och glädje.

Sådan är känslan denna morgon.

Mina varmaste gratulationer, Mr President.

NVP:s bloggare.

Jag tycker att det här ska bli roligt att följa - en spännande och mångfacetterad samling personer så här vid en första titt. Vilket bra initiativ !

Barack Obama for president.

Snart vet vi. Om han tar hem det. Barack Obama.

Gissa om jag håller tummar, knär och tår......oj, oj, oj.

Jag tror och hoppas innerligt att när vi dricker morgonkaffet och de första resultaten rullar in - så är det en övertygande och otvivelaktig vinst för demokraternas man. Change !

Monarki och demokrati.

Inte så förvånande så stormar det nu friskt igen kring kungahuset och deras frispråkighet. (se tidigare blogg från i lördags) Kritikerna menar konsekvent att representanter från kungafamiljen inte får, någongång och under några omständigheter uttala sig i politiska frågor (det vill säga i stort sett allt av vikt i vårt samhälle) - för att det i sig uttövar ett hot mot demokratin. (och så står mycket riktigt i de lagar som formulerades 1971 rörande kungahuset, riksdagen och regeringen och deras inbördes makt)

Jag fattar verkligen den kritiken, ser problemet och inser också att ett totalt släpp på "munkaveln" skulle kunna få både stora och oönskade konsekvenser för Sveriges demokratiska processer.

Dock anser jag att det omvända är ett lika stort demokratiskt frispel - nämligen att vi har ett antal invånare i vårt land som inte omfattas av yttrandefrihetslagen, i någon mån. Det är precis lika problematiskt som när arbetsgivare lägger komplett munkavle på sina anställda eller när partipiskan viner i FRA-frågan för att ta ett par andra exempel. Med andra ord är det inte längre någon solklart svartvit fråga (om det någonsin var det), utan en fråga som förtjänar genuin eftertanke - med en uppriktig granskning av vår demokratisyn, kritisk navelskådning och tillika modernisering. Och från vars slutsatser konsekvenser bör följa.

• Kanske är det så att tiden för monarki i Sverige har nått vägs ände?
• Eller ska vi helt enkelt omfatta även kungahuset i de lagar kring yttrandefrihet som gäller oss övriga medborgare ?
• Skall det isåfall göras förbehåll för ett eller annat (som direkta partisympatier eller synpunkter på dagsaktuella, liggande förslag ex) ?
• Måhända ska kungahuset väljas i demokratiska val?

Jag vet det inte.

Men det är den diskussionen som borde föras, tycker jag.

Jag menar att frågan verkligen inte är fullt så enkel som många vill göra gällande. I demokratins namn.

Och här måste jag dessutom lägga till ett litet PS - några timmar senare - för visst är det väl ändå ett gott betyg till demokratin som företeelse, samt tillika ett ovedersägligt livsviktigt behov det här med att få yttra sin mening i för en själv angelägna ämnen. Det måste det ju vara om man inte kan "låta bli" ens när man får miljonhöga appanage och det står att man inte får i vår lagstiftning.

Ett basalt behov och en fundamental rättighet för alla. På något vis. Tänker jag.

Drottningen och barndomen.

Ekots Lördagsintervju idag bjöd på Drottning Sylvia.

Det var en intressant lyssning som bla bjöd på ganska tydlig reprimand till USA för att ej ha ratificerat FN:s barnkonvention, en önskan om ny tittlag beträffande barnpornografi, en väl hanterad avböjning att svara på hur gömda flyktingbarn i Sverige bör hanteras och bemötas mm. I nyhetsändningarna efteråt har man dock framförallt tagit fasta på att Drottningen uttalat egna åsikter samt berättat att hon samtalar med politiker enskilt om vissa frågor - med syftet från medierna att påtala det komprometterande i detta.

Jag anser att Drottningen har flera bra förslag och idéer kring arbetet med utsatta barn, och att hon framför dem nästan överkänsligt - just pga sin ställning och att hon inte får/bör tycka något offentligt. Den dolda (?) kritiken i efterrapporteringen tycker jag är både överdriven och sensationslysten, men framför allt att den bortser från sak i dubbel mening. Vidare tror jag att politiker är proffessionella och garvade och kan med andra ord hantera åsikter från både slott och koja utan att för den skull känna sig tvungna att göra ett eller annat - vilket torde vara farhågan bakom kritiken. Eller ?

Jag väljer att just nu fokusera på den konstruktiva kraft som kom ur intervjun.


-Lagstifta mot att titta på barnpornografi.(absolut säger jag) Lagen finns redan i bla Norge och Danmark.

-Satsa mer forskning på att ytterligare försvåra för människor att surfa in på barnpornografisiter.En innovation finns redan som larmar polis och arbetsgivare - något slags mjukvara utvecklad på Chalmers tror jag, som varje företag och offentlig arbetsplats borde kunna installera.

-Gör FN:s barnkonvention till obligatorisk läsning och inlärning för alla barn (och deras föräldrar samt skolpersonal) redan....nu! Barn bör i klartext få veta precis vilka rättigheter de alla har.

-Involvera våra betalningssystem i denna kamp och omöjliggör köp av övergreppsbilder via våra banker/bankkort.Tekniken för detta finns redan.

Varje dag görs 50.000 försök - 50.000 försök ! - att logga in på barnpornografisiter. I Sverige !

(Detta enligt polismyndighetens "pingfunktion" för ett stort antal kända sådana här websidor.)

Allt som kan göras för att stävja denna lavin i rullning bör också göras. Ingen sten ovänd. Ingen kraft oanvänd.

Här är en länk till ECPAT vars internationella arbete för utsatta barn inte kan ha nog många stödjare. Drottning Sylvias eget Childhood, Uppdrag barn hittar du här. (och genom att länka dit från din egen eventuella blogg skänker Vattenfall 20 kr till Uppdrag Barns verksamhet.)

Slutligen så tycker jag inte att det borde heta barnpornografi. Inbyggt i det ordet finns en motsättning och "förmildring" per definition. Bild på övergrepp på barn är en mer passande benämning, för det är ju vad det handlar om. Varje gång.